När allt är så jävla vackert går man omkring med ett leende på läpparna, som efter det här!
Jag tror inte att det här går att beskriva med ord. Jag kommer ihåg den här kvällen så väl. Hade ett vackert sällskap med mig, Håkan var där, en vacker sommarkväll i juni. Allt var så perfekt, som i en film. Jag ville aldrig att det skulle ta slut. Jag tror att det är nyckeln som öppnar dörren till den där lyckliga känslan. Som ni kan se, inte ett öga torrt. Inte ens mitt.
Kommentarer
Postat av: Emilia
var inte det du och jag babe? :)
Trackback