Salem Al Fakir och sjukdom
Det blev inget mer bloggande efter Prison Break. Jag var så trött. Jag blev sjuk. Usch! Jag brukar inte vara sjuk, bara mes-sjuk med halsont och liknande. Men nu blev jag sjuk, på riktigt. Så nu har jag legat hemma i sängen i två dagar, det har vart hemskt. Men nu börjar jag väl känna mig lite bättre.
Men jag får ju inte glömma att skriva om Salem Al Fakirs konsert som jag var på i tisdags, på Chinateatern. Mållös blev man. Man kan beskriva det uppträdandet med miljoner av ord, men ändå så finner man inga... Ord. Alltså... Det var grymt! Helt jävla grymt. Där har vi en artist som verkligen bjuder på sig själv, vilket uppträdande alltså. Han var ju helt underbar. Hans musik är så så att man bara smälter. Vilken energi människan har, vilken röst, vilket... HÅR! Man kan ju inte göra annat än bli kär. Hur grymt var det inte med piano-solot (inte solo, men...) i Dream Girl? Man blev helt stum. Nej, för jag skrek som en galning, på Chinateatern. Haha! Mamma satt och höll för ena örat och sa åt mig att akta stämbanden. Ja, jag var med mamma och pappa. Det var dom och ungdomarna. Haha! Det var så roligt. Skulle försökt att få biljetter till den 11:e också, men jag blev ju som sagt sjuk.
Men imorgon måste jag försöka att pallra mig till stan för att både köpa present till E och M. Ska till dem på tjejkväll imorgon kväll, om jag är frisk. Hoppas!
Nu: Talang 2007
CIAO!
Var tvungen att sätta in en bild på sötnosen. Självaste Salem Al Fakir.
Men jag får ju inte glömma att skriva om Salem Al Fakirs konsert som jag var på i tisdags, på Chinateatern. Mållös blev man. Man kan beskriva det uppträdandet med miljoner av ord, men ändå så finner man inga... Ord. Alltså... Det var grymt! Helt jävla grymt. Där har vi en artist som verkligen bjuder på sig själv, vilket uppträdande alltså. Han var ju helt underbar. Hans musik är så så att man bara smälter. Vilken energi människan har, vilken röst, vilket... HÅR! Man kan ju inte göra annat än bli kär. Hur grymt var det inte med piano-solot (inte solo, men...) i Dream Girl? Man blev helt stum. Nej, för jag skrek som en galning, på Chinateatern. Haha! Mamma satt och höll för ena örat och sa åt mig att akta stämbanden. Ja, jag var med mamma och pappa. Det var dom och ungdomarna. Haha! Det var så roligt. Skulle försökt att få biljetter till den 11:e också, men jag blev ju som sagt sjuk.
Men imorgon måste jag försöka att pallra mig till stan för att både köpa present till E och M. Ska till dem på tjejkväll imorgon kväll, om jag är frisk. Hoppas!
Nu: Talang 2007
CIAO!
Var tvungen att sätta in en bild på sötnosen. Självaste Salem Al Fakir.
Kommentarer
Trackback